Jag Älskar...
- Planen var att jag skulle vara supercool (läs...som jag alltid är). Jag skulle göra det coolaste mooovet. Det skulle dokumenteras i rörlig bild-form. Det dansades på balkongen, i köket, på lekplatsen, ute på en kulle, you name it. Sista stället var planerat...
Jag Älskar ...
- Platsen där man går för att hämta någonting man behöver och kommer ut med famnen full. Stället där djungelns lag gäller för kartan, om hur man kommer ut, stämmer inte. Vart man än står är vägen till utgången den längsta. Det spelar ingen roll om man följer karta eller skyltar. Följer man skyltarna 'Exit' kan man vara säker på att få se allt.
Kanske du upplevt samma sak på samma ställe?
- Blått och gult. Fyra bokstäver. Stort och smått. Stället alla älskar och vet om. Jag skulle vilja säga att det är det enda stället där man faktiskt ska blicka bakåt för att få se ljuset. Det är en plats för människor när de har öppet sinne men ingenting för de som vet vad de behöver. Luuv it!
Jag Älskar ...
- Jag valde att vänta på just den. Jag kunde tagit nummer 36 men jag valde att vänta på nummer 47. Nu i efterhand ångrar jag mig men just i den stunden, då jag gjorde mitt val, var jag inte lika klok som jag är nu.
Va?
-Ja, det är så underbart trevligt med känslan när man sätter sig ned och värmen kryper upp över en samtidigt som man känner att kläderna blir helt igenomblöta. Att vara äcklad och känslan av obehag man känner när stolen i trucken är blöt som en duschsvamp då föraren innan har väldigt aktiva svettlökar mellan skinkorna. Mys.
Jag Älskar ...
- Kvällen började med Lady Gaga konsert. Efter konserten fick vi skjuts till efterfesten. Vi visade våra VIP-kort och gled lite snyggt förbi kön in en trappa ner i den mörka väldig exklusivt smyckade överklasskroglokalen. Stället där världskändisarna hänger under sverigebesök. Stämningen där var ganska stel men vi visade våra kort i baren och fick våra gratisdrinkar, därefter satte vi oss ned och kollade in prislistan som var placerad på alla bord. Vi konstaterade att den dyraste champagnen kostade 375000 kronor för 9l. Blicken flöt genom rummet och vi kom fram till att stället var ingenting för oss. Folket där stod stela och minglade med en drink i handen. Jag gick till baren, visade mitt VIP-kort och fick ännu drink gratis. Sedan dissade vi stället..
Vilket ställe var det undrar du nu?
- Stället som låg placerat under Sturecompagniet. Hells Kitchen. Därifrån drog vi vidare till Sveavägen och den smutsiga mörka krogen där veckans öl kostar endast 35 kr. Det spelar ingen roll hur fint folk påstår att det är att hänga på stureplan, jag hör hemma på Pub Anchor.
Jag Älskar ...
- Jag bestämmer mig för att ha råd. Flyttar över lite pengar mellan konton. Allt är planerat in i minsta detalj. Jag låter bli att duscha, för det kan förstöra det hela. Nästa steg är att hoppa in i den otroligt coola outfiten(bör nämnas att jag endast har sådana). Därefter bestämmer jag mig för att röra mig mot platsen, jag väljer att gå. Det är säkrast.
Vart är jag påväg?
- Det tar cirka tio minuter att komma fram. Förväntningen stiger när jag nu äntligen ska göra det. Men när jag till slut står där vid platsen känner jag att promenaden dit inte var värd, och att det är ett faktum att jag måste gå tillbaka. Det var känslan jag fick när jag möttes av budskapet. "Stängt under påskhelgen". Besvikelsen når max, jag måste behålla utväxten och de slitna topparna ett tag till...
Jag Älskar ...
- Man tar endast de godaste, de som man anser är och alltid har varit ens favoriter. Man plockar omsorgsfullt för att få med fel sort skulle kunna leda till förödande konsekvenser. Det skulle kunna förstöra en hel kväll eller flera dagar, veckor, månader. För om man blir van att ta med "fel" sort finns risken att man fortsätter ta med den lilla inkräktaren. För man vill inte ha fel. Bara goda. Bara bra. Bara det man alltid tagit med. Men av någon konstig anledning är det alltid dåliga sorter kvar till sist trots att man bara tar de fantastiska och bästa.
Eller hur?
- Jag snackar godis. Man plockar endast det man tycker om, men det finns liksom en rang bland godiset man plockat. Det är alltid konstigt nog äckliga godisar kvar i slutet. Och varje gång undrar man varför man ens plockat de.. Det är ett mysterium.
Jag Älskar ...
- Han kollade på mig när jag och min kära vän klev på tunnelbanan. Vi satte oss ner och han kollade fortfarande på mig. Det var då han slängde ur sig det som måste varit den konstigaste raggningsrepliken jag hört. Han sa:
Nyfiken?
- Åh, du klär i rött. Jag svarade tack, och fortsatte att prata med min vän. Hans ansiktsuttryck avslöjade att han tänkte säga någonting mer. Det han fick ur sig lite halvt stressad var "ehhm ehh...Har du en hund i handväskan??" Okej? tänkte jag, med tanke på att jag hade en väldigt liten handväska, och svarade självklart och klev av tunnelbanan.
Jag Älskar ...
Vi bestämde oss för att tävla. Vi tryckte i oss bit efter bit. Jag är förvånad att jag fick i mig så mycket. Vi skulle få valuta för pengarna. Vi räknade ut att det blev 3 kronor/ bit om man räknade med att vi druckit i princip cirka 3 glas Cola också. Det var tur att man inte hade jeans på sig som trycker. Efteråt var vi så mätta att vi nästan rullade ut. Andades tugnt och blev lite svimfärdig.
Vad? Var?
- Pizza Hut såklart. 8 bitar blev det. Oavgjort. Jag vet, du hade säkert klarat fler än 8 bitar...
Jag Älskar ...
- Att jag satt på tunnelbanan, som alltid, när roliga saker händer mig. Med roliga saker menar jag konstiga saker. Jag är en freak-magnet känns det som ibland. Denna gången var inget undantag. Mitt emot mig bestämmer sig han för att sätta sig. Han drar någon kommentar om att han är "stark som fan" och att han kan 25 olika kampsporter. Coolt tänkte jag, eller?
Vet du vad som händer sen?
- Jag sitter och kollar ut genom fönstret och är trött och undviker han. Jag ser en hand vifta vid mitt ansikte samtidigt som han halvskriker "HALLÅ?? kan man få lite kontakt. Ni är så jävla konstiga! psykopater är vad ni är!" Jag fortsätter att ignorera. Sedan lägger han blicken på mig och utbister om någon gubbe längre bort i vagnen "Den jävla gubben kan ta sig, och du kan gå och knulla han och ångra det dagen efter!!" Han menade mig. Kul. Jag blev kallad för psykopat av en psykopat. Oddsen? Höga när det gäller mig.
Jag Älskar ...
- De är de bästa som finns. Utan fjortisarna skulle livet vara värdelöst. De är en gudagåva till Sverige. Inte världen; Sverige.. Älskar deras skratt. Älskar deras stil. Älskar deras höga extremt innehållsrika diskussioner på buss, tåg och andra diverse färdmedel. Mest av allt älskar jag håret och deras smink. Jag vill vara som dem, se ut se dem, gå som dem, prata som dem. Helt enkelt leva, andas, och vara fjortis.
Vad skulle Sverige vara utan fjortisar?
-Svar: Ingenting.
Ps. Tolkar det gör ni som ni vill. Profilbilden vill jag förresten dedikera till alla fjortisar och deras fantastiskt intressanta bloggar. Ds.
Jag Älskar ...
- Jag befann mig inne i MQ och letade efter ett speciellt plagg. Det visade sig att just det plagget inte fanns i min storlek. Jag går fram till kassan och slänger ur mig en fråga...
Vill du veta vad jag sa?
- Jag skulle fråga var den närmsta MQ låg förutom den jag var i för tillfället. Meningen blev så här:
"Ursäkta, hej, var ligger den närmsta QP:n förutom den här?" Hon kollade konstigt på mig och frågade skrattande "Sa du QP?? " Jag rättade till mitt fel och sa att jag menade MQ ... Det bästa är att jag brukar skratta åt människor länge i efterhand när de säger sådana fel, men denna gång var jag idioten.
Jag Älskar ...
... att tiden inte räcker till.
- 5 dagar/ 139 timmar/ 8395 minuter/ 503726 sekunder minus alla de timmar sekunder minuter jag sover.
Va?
- 1000 sidor kvar/ 3 romaner kvar. Jag känner pressen, ångesten, och stressen komma krypandes. Härligt.
Jag älskar ...
- Hennes blick var vass och hon kollade på mig som "ahaa, tro inte att du kommer undan". Det var helt extremt. Efter att det hande pipit när jag gått igenom skrek hon högt till de andra kollegorna "här har vi en tjej som måste tas åt sidan då **** gett utslag"samtidigt som hon hela tiden höll blicken kallt på mig.
Ibland kan man bara inte låta bli att undra håller du inte med?
- Hon började visitera mig, kollade igenom mig noga, hur många gånger som helst. Sen när hon uppenbart inte hittade någonting, log hon ett elakt leende och bad mig ta av mig skorna. Jag gjorde det och hon kollade igenom mina strumpor. Sen sa hon ha en trevlig resa, jag fattade ingenting, vart var mina skor? Efter 5 min såg jag skorna komma på rullbandet. Alltid ska jag fastna i tullen ... Synd för henne då att jag inte hade någonting på mig.
Jag Älskar ...
- När det är kallt ute och kallt i lägenheten så blir det krig hemma hos oss. Det är ett krig som inte jag gillar. Vi tre i familjen vill såklart alla vårat eget bästa. Vi tar till fula trick för egen fördel. Ibland handlar det om att springa och knuffa de andra för att hinna först. Ibland handlar det om att helt enkelt ignorera när någon annan "paxat", listan är lång.
Vad handlar kriget om?
- När man fryser vill man bli varm. Däför är det krig om vem som hinner först till badrummet för ett varmt bad. Har man otur är man sist av tre. Har man däremot tur, ja eller fina(fula) knep kan man bli först i att ligga i värmen.
Jag Älskar ...
- När man måste vända sig så att man ligger på mage först innan man kan komma upp ur sängen. När toalettbesök är en extrem utmaning. När det är en pina att gå ner för trappor, och för att inte tala om att gå upp för de. Intressant.
Vad nu då?
- Jag älskar den brännande smärtan som blir värre dag för dag. Jag tror jag bokar in mig på tisdagspasset imorgon också, Jag Älskar Body Pump!
Jag Älskar ...
... krig.
- Det kan vara bland det roligaste som finns. Två parter, mot varandra. Det är kul att se när den där saken bara smäller ner på marken om och om igen. Att sen få se det som att det är på repeat, smäll efter smäll är fantastiskt komiskt.
Nu måste ni tycka jag verkar helt sjuk i huvudet?
- Men nu måste jag påminna att det alltid finns olika sätt att tolka saker på. För Jag Älskar såklart kriget mellan ett barn i ettårsåldern och föräldern. Man ser en leksak flyga från barnvagnen ner på marken. Föräldern plockar upp den och så sker det igen och igen och igen. Väldigt roande!
Jag Älskar...
-Ja, det fakta att jag fortfarande har de.
Vad?
11 år har jag behållit de. Det Älskar Jag.
Jag Älskar ...
... att jag sagt det förut.
- Tunnelbanan är fantastisk. Jag sittert där med folk runtomkring mig. Det är många människor som är ute sent på fredagskvällen. Då ser jag, i andra änden av tunnelbanan... Jag börjar skratta, jag försöker hålla mig, men det är omöjligt. De andra passagerarna kollar underligt på mig och verkar inte förstå det roliga. De ser ju inte det jag ser.
Vad är det som jag ser i andra änden av tunnelbanan?
- På ett säte nära gången sitter en jättevariant av pepparkakan ur Shrek och dricker öl på flaska. Det gjorde verkligen min kväll, synd att de andra inte såg det! Det var en bra anledning till skratt.
Jag Älskar...
... att det alltid är varannan.
- Ja, precis, det är alltid varannan. Det märks direkt om någon bryter mönstret - då kan man se många sura miner. Det är som en regel och alla följer verkligen den. Även jag följer den omedvetet och kan irritera mig ibland på andra människor som inte gör det.
Anar du vad jag pratar om?
- Jag syftar såklart på bussen. När man går av bildas det alltid en kö bakifrån bussen och en kö framifrån. Kön till dörren kommer från två håll. När jag är på retas-lite-oskyldigt-med-folk-humör brukar jag strunta i varannanregeln och klämma mig ut precis före den vars tur det var. Det är fascinerande hur många suckar och irriterade ansiktsuttryck det kan framkalla... I brist på annat att roa sig med.
Jag Älskar ...
- Jag ser killen närma sig längs gatan, han skulle in och handla hos oss. Bakom kassan stog jag. Vi har såna glasdörrar som öppnas automatiskt när man kommer tillräckligt nära. Antar att han var för nära för dörrarna öppnades inte... Jag hör en smäll och ser att killens panna, armbåge, mage och ben smäller in i dörren. Om man hade lyckats få en bild i sekunden han slog in i glasdörren så skulle det se ut som om hans kropp var klistrad längs dörren!
In kom han och höll handen för pannan och sa "aaahj". Där stod jag bakom kassan och skrattade så mycket att ögonen fylldes av tårar, samtidigt som jag försöker säga "förlåt" för att jag skrattade. Stackarn. Han skulle bara veta hur mycket bättre min jobbkväll blev. Det gjorde min dag.
Visst kan man inte annat än bara Älska klassiker?